Skola: Norrskensappar för att fota norrsken – Del 2

Att prata norrskensappar är komplicerat, och diskussionen behöver ha ett långt mer nyanserat innehåll än ja och nej, bra och dåligt. Det finns fördelar med appar, och nackdelar.

Stora skolan om norrskensappar – Del 1

Mörkret är här – snart kan du börja fotografera norrsken igen

Här är den andra delen i en serie om norrskens-appar där jag kommer att försöka ge en ödmjuk och pedagogisk bild av apparna, så att du själv kan förstå fördelarna och nackdelarna.

Att använda appar

Solvinden och norrsken mäts i huvudsak av 2 aktiva satelliter, ACE/DSCOVER, som kontinuerligt levererar solvindens innehåll till datacenter på jorden. Datan är publik, och finns bland annat på NOAA SWPC (National Oceanic and Atmospheric Administration Space Weather Prediction Center).

Till det till kommer mätstationer som mäter avvikelser i jordens magnetfält. Dessa finns spridda över hela jordklotet, mer eller mindre. Det är datan vi har på solvind, och dess geomagnetiska effekter, något förenklat.

Vidare har vi satelliter som kontinuerligt tittar på solen genom olika våglängder av ljus, för att ge oss en bild av vad som sker på solen. Koronahål. Solfläcksregioner, utkastningar av materia syns relativt enkelt visuellt genom dessa bilder. Och, bildar förstås en prognos.

»Om solen gjorde så där, borde det bli norrsken«, kortfattat beskrivet.

Eftersom all data är publik, har flertalet app-utvecklare laddat ned den, och tillsammans med den amerikanska rymdvädertjänstens prognos, skapat hyfsat lättbegripliga appar. För, med den data vi har, kan modeller byggas. Den mest kända, och kanske mest pedagogiska är OVATION som genom ett grönt och gult och rött bälte illustrerar norrskensovalernas expansion mot ekvatorn. Det är en modell som innefattar laddning. Genom avvikelser i magnetfältet kan man fånga norrskensutbrott, substormar och nå ut med dessa.

Apparnas fördelar

Tillsammans med Glendale Aurora App och My Forecast Aurora-appen kommer nybörjaren ganska långt för att vet när det är dags att gå ut med kameran. Jag skulle vilja säga »good enough«. Fördelen med dessa är att de faktiskt skickar notiser rörande norrskensutbrott – och det är dessa vi vill åt. Det är då norrskenet fladdrar till lite extra. Båda dessa appar har förmågan att »tänka själva«, och publicerar notiser och uppdateringar trots prognos.

Ett varningens finger, dock. Norrsken är fortfarande baserat på modeller, som byggs upp av superdatorer som levererar både OVATION, men också EUHFORIA, som är en annan typ av modell som förutspår solvind, och eventuella träffar av utkastningar från solen. Datorer har fel ibland, och framförallt när data input är för litet. Vi har helt enkelt lite för lite data som på riktigt kan leverera god prognos, »nu smäller det som bara den«. De är tillräckligt bra, och utvecklas hela tiden.

Och med hjälp av magnetogrammen över världen får vi ändå skaplig data. Framförallt EUHFORIA (v2.0) är riktigt intressant som modell, då den med hjälp av maskininlärning kan prognostisera riktningen på det interplanetära magnetfältet hyfsat, något som är en mycket potent faktor när det kommer till hur geomagnetisk effekt aktuella förhållanden ger. Till och med försöker den analysera solfläckar och förutspå särskilda utkastningar som ofta föder geomagnetiska stormar. Och lyckas relativt väl.

Appar har dock sällan tillfång till superdatorernas data, annat än OVATION-modellen. Så, i brist på bättre data:

Invänta fler satelliter och bättre modeller. Och kom ihåg, det är relativt nytt med så här intensiv forskning på rymdväder. Vi har kommit en bit, men har massor kvar.

Fler norrskensartiklar hittar du på Norrsken PLUS-sidan.