NYHET / AI
Allt svårare att lita på bildflödet enligt Mediemyndighetens rapport
En ny sammanställning från Mediemyndigheten och FOI visar att forskningen kring generativ AI fortfarande har stora kunskapsluckor, samtidigt som det är lätt att skapa bilder, video och ljud som verkar trovärdiga.
Publicerad
Annons
Att avgöra om en bild är sann har aldrig varit helt enkelt. Ett fotografi visar alltid ett utsnitt, en vinkel, ett val som fotografen gjort med vad som ska vara med eller inte, och ibland också en hårt redigerad version av verkligheten.
Kamera & Bild har skrivit många artiklar om AI och generativ AI, och hur bilder, röster, videos och hela digitala personligheter snabbt kan skapas för att sedan blandas med verkligt material i samma flöde.
Annons
Det är också detta som sammanställningen som Mediemyndigheten gjort utifrån en rapport beställd från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kommit fram till. Rapporten tittar på vad internationell forskning säger om AI-genererat innehåll på sociala medier och har fokuserat främst på desinformation och hur medielandskapet påverkas.
Rapportens slutsats visar det vi redan nu upplever – att generativ AI förändrar snabbt hur information skapas, sprids och uppfattas, hur den blandas med sann, missvisande och fabricerad information, vilket gör att mottagaren har svårt att sortera ut vad som är äkta eller inte.
Rapporten visar även att forskningen är i ett tidigt skede, med stora kunskapsluckor kring hur tekniken faktiskt påverkar människor, plattformar och samhälle. Bilden har länge haft en särställning som bevis, minne och berättelse. Men den garantin har blivit svagare, något som även kamerabranschen själva försöker lösa genom att bygga in algoritmer för autentisering av bilder och bekräftelse hur de tagits.
Annons
Rapporten menar att märkning, transparens och tekniska system för bilders ursprung blir allt viktigare. Men lika viktigt är det mänskliga omdömet: att inte dela för snabbt, inte tro för snabbt och inte låta en bilds visuella styrka ersätta frågan om var den kommer ifrån. Bilder ska fånga blicken direkt, gärna väcka ilska, sorg, skratt eller förvåning. I ett sådant sammanhang spelar det ibland mindre roll om bilden är sann – den hinner redan påverka innan någon kontrollerat dess ursprung.
Rapporten menar även att en AI-genererad bild inte behöver vara farlig i sig – den kan skapas med olika syften, där AI exempelvis kan vara ett kreativt verktyg, en illustration, ett skissverktyg eller en del av ett konstnärligt uttryck. Problemet uppstår när bilden presenteras som något den inte är: ett dokument, ett bevis, en nyhetsbild eller ett fotografi från en verklig händelse.
Det räcker inte längre att leta efter klassiska AI-missar som konstiga fingrar eller skeva detaljer. Ett exempel är finalbilden i Hasselblad Master 2026 som blev diskad, denna gång avslöjad genom etiketten på en läskflaska. Men bilderna blir snabbt bättre, och därför måste vi granska sammanhang, publiceringsplats, avsändare och syfte. Det gäller alla – inte minst barn och unga, som enligt Mediemyndigheten riskerar att drabbas av AI-genererat innehåll i exempelvis nätmobbning och falska bildsammanhang.
Annons
I mars 2026 skrev Kamera & Bild om Mediemyndighetens digitala utbildningsmaterial "Bilders makt – AI och visuell påverkan", som är tänkt att ge elever och pedagoger verktyg att förstå, analysera och kritiskt granska dagens medielandskap. Syftet med denna var att stärka ungas förmåga att genomskåda manipulation, desinformation och falska narrativ.
