Kulturminister Parisa Liljestrand – innan du genomför en sammanslagning, ber vi dig att åtminstone utvärdera hur det gick för Fotografiska museet.
I april lämnade vi, tillsammans med ett stort antal andra remissinstanser och företrädare för kultursektorn, in våra synpunkter på förslaget om att slå samman Moderna Museet, ArkDes och Statens konstråd. De inkomna svaren, även från berörda myndigheter, var i stort sett unisont kritiska, och flera pekade på allvarliga brister i utredningen samt risk för maktkoncentration.
I vårt remissvar riktade vi skarp kritik mot den bristande analysen av tidigare liknande sammanslagningar, särskilt med hänvisning till Fotografiska museet, som mellan 1971 och 1998 var en fristående avdelning inom Moderna Museet, på ett liknande sätt som utredningen nu föreslår för ArkDes och Statens konstråd. Vi anser att fotografi med tiden, fått en marginaliserad ställning inom Moderna Museet, framför allt efter 1998 då beslutet togs att vid inflytten till det nya museet låta fotografisamlingen bli en integrerad del av Moderna Museets samling och Fotografiska Museet därmed upphörde. Med den struktur som utredningen föreslår, är risken överhängande att ArkDes och Statens Konstråd efter en tid kommer att gå samma öde till mötes. Läs mer och ta del av remissvaret här.
Mycket tyder nu på att regeringen, trots den svidande kritiken, förbereder en sammanslagning. Idag publicerar vi en debattartikel där vi ihop med andra företrädare inom området lyfter risken med en sammanslagning:
Konsten behöver frihet – inte en ny myndighet
Regeringen vill slå samman Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes till en ny myndighet. Det riskerar att allvarligt försvaga det svenska konst- och kulturlivet. I stället bör befintliga institutioner få stärkt självständighet och resurser för att utveckla sina olika uppdrag.
Det är naivt att tro att tre starka, etablerade kulturinstitutioner kan slås samman till en ny myndighet utan att konstnärlig frihet, förtroende, varumärkesigenkänning och kvalitet går förlorad på vägen.
Förslaget i utredningen ”Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design” innebär att Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes ska slås ihop till en gemensam myndighet. Syftet skulle vara att främja gränsöverskridande samarbeten och skapa effektivitet. Men i praktiken riskerar förslaget att leda till centralisering, förlorad expertis och minskad frihet för konst, arkitektur och design att utvecklas på sina egna villkor. Dessutom blir det tydligt att regeringen saknar en tydlig vision för hur sammanslagningen ska implementeras. Det är inte ansvarsfullt.
Sveriges kulturliv är starkt just för att det rymmer självständiga aktörer med olika spetskompetens. Moderna Museet har byggt upp ett internationellt anseende för samtidskonst. Statens konstråd är en ledande aktör inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. ArkDes har i sin tur en särskild roll för att stärka arkitekturens, formgivningens och designens plats i samhället. Alla tre institutioner arbetar redan i dag gränsöverskridande – utan att en gemensam myndighet behövs.
Centralisering är inte ett neutralt administrativt verktyg. Det påverkar konstnärlig frihet, institutionernas oberoende och möjligheten till långsiktig fördjupning inom olika fält. Ett sammanslaget uppdrag riskerar att urvattna respektive områdes särart och försvaga det demokratiska värde som kulturen utgör i samhället.
Konst och kultur utgör en grundläggande samhällsfunktion och en demokratisk rättighet. För att fler ska kunna utöva, möta och interagera med konst behöver olika konstområden främjas på sina villkor. Varken samtidskonsten, arkitekturen eller designen gynnas av att utsätta varandra för myndighetsintern konkurrens om resurser och utrymme.
Vi ser ett stort behov av att i stället ge de institutioner som nu är föremål för sammanslagning stärkt självständighet och mer resurser:
Moderna Museet har potential och bör ges möjlighet att utvecklas till en internationell förebild inom samtidskonst.
Statens konstråd behöver få ett stärkt mandat och mer resurser för att vidareutveckla offentlig konst i hela Sverige.
ArkDes bör få ett stärkt ansvar i stadsutvecklingsprojekt för att främja kopplingen mellan arkitektur, design, formgivning och gestaltad livsmiljö.
En nationell strategi bör tas fram för att främja bild- och formkonsten och bild- och formkonstnärers villkor på såväl regional som internationell nivå.
Det vore en mer framåtblickande och ansvarstagande väg än att bygga en ny myndighet på bekostnad av det som redan fungerar.
Vi litar på att regeringen precis som vi vill att svenskt kulturliv ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och berika hela vårt land. Därför förväntar vi oss att regeringen omprövar förslaget till sammanslagning och i stället utökar dialogen med oss i kultursektorn om hur befintliga institutioner kan fortsätta bidra till det. Sveriges konst- och kulturliv behöver starka, självständiga institutioner, inte större byråkrati!
Anna Ridderstad, ordförande KonstnärscentrumAnna Troberg, förbundsordförande i fackförbundet DIKAshik Zaman, ordförande, Centrum för fotografiCharlotte Falk, ordförande Svenska KonstnärsförbundetErik Annerborn, talesperson nätverket KlisterFransesca Quartey, ordförande KLYSGertrud Sandqvist, ordförande Riksförbundet Sveriges konstföreningarJonatan Habib Engqvist, ordförande Svensk CuratorföreningJonas Berg, ordförande Svenska Fotografers FörbundJosefine Engström, ordförande Svenska TecknareMagdalena Malm, generalsekreterare Bildkonst SverigeMaj Sandell, vd KonsthantverkscentrumMaria Lantz, ordförande Folkrörelsernas KonstfrämjandeMonica von Schmalensee, ordförande Form/Design CenterOlle Granath, hedersledamot i KonstakademienOla Gustafsson, gallerist och ordförande Svenska GalleriförbundetSara Edström, ordförande Konstnärernas RiksorganisationSimon Mlangeni-Berg, ordförande FotoförfattarnaTobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges ArkitekterValeria Hedman, verksamhetsledare Illustratörcentrum
