Lag & Upphovsrätt
”Får jag fotografera vid en olycksplats?”
När en olycka inträffar är det inte ovanligt att folk runtomkring fotograferar. Men är det tillåtet att ta bilder av en sådan situation? Kamera & Bild ger dig här svaret på vad du får göra.
Räddningsarbetet pågick för fullt. Folk i området uppfattade dramatiken och strömmade till platsen. Flera av dem hade säkert redan deltagit i den omfattande sökinsatsen, där en femårig pojke hade försvunnit från ett HVB-hem. Nu låg han livlös vid Uvån i Hagfors, efter att ha hittats drunknad. Medan räddningstjänsten utförde hjärt- och lungräddning var det flera i folksamlingen som plockade fram sina mobiler – för att ta bilder. Polisen reagerade starkt på detta.
– Någon kom ganska nära med en systemkamera och fotograferade rakt mot platsen där de här återupplivningsförsöken pågick. Sen var det även en del som satte sig i grässlänterna runt omkring, ungefär som att man skulle se på en fotbollsmatch, och en del av dem hade mobiltelefoner framme, berättade polisen Thomas Nyberg som var platschef på olycksplatsen, för Sveriges Radio.
Femåringen fördes senare till sjukhus med ambulanshelikopter, men hans liv gick inte att rädda.
I radiointervjun kritiserade Thomas Nyberg de som hade fotograferat:
– Man kan ställa sig frågan: »varför man ska fota egentligen?«. Och framför allt: »skulle jag själv vilja bli fotad om jag råkade ut för något sådant här hemskt?«.
En tragedi hade inträffat den här sommardagen i Hagfors 2021. Bland människorna som bevittnade det fruktansvärda plockade alltså en del fram sina mobiler och någon sin systemkamera.
Var det fel av dem att göra så? Gjorde de något brottsligt? Det låter nästan så när man hör hur de blir ifrågasatta av polisen.
Men svaret på den senare frågan är faktiskt nej. Det är inte förbjudet att ta bilder vid en olycksplats. Däremot kan det vara olagligt att sprida bilder från en olycka under vissa omständigheter. Jag återkommer till det.
»Någonting har blivit skruvat«
Svaret på den mer generella frågan om det »var fel« landar i en diskussion kring vad som är etiskt försvarbart. Räddningstjänst och polis trycker ofta på den aspekten, när de blir frustrerade över hur människor beter sig vid olycksplatser.
Några exempel:
»När man till och med blir ombedd att hjälpa till, men man väljer att stå och fotografera och filma, då tycker jag att det har gått överstyr.«
»Någonting har blivit skruvat. Man ska inte ta bilder på människor som sitter fastklämda i bilar eller hoppat över en bro eller så. Det är djupt oetiskt.«
»Jag och mina kolleger känner mycket olust och upprördhet över den likgiltighet som människor visar.«
Så har det låtit runtom i Sverige från polis och ambulanspersonal i samband med olyckor de senaste åren. Thomas Nyberg i Hagfors är alltså inte ensam med sin kritik.
Att räddningstjänst vädjar till ens moraliska omdöme är inte så konstigt. Det är vad de kan göra för att försöka stävja dåligt beteende, eftersom det inte finns något fotoförbud när olyckor inträffar på offentlig plats. Där är det i princip alltid tillåtet för dig att fotografera – även om två bilar har smällt ihop med varandra. Sen kan förstås polisen spärra av ett område och avvisa dig från platsen för att till exempel upprätthålla säkerheten. Men så länge du står utanför en sådan avspärrning är det tillåtet att fotografera. Även in mot det avspärrade området.
Olaga integritetsintrång
Vid årsskiftet 2018 hände dock något. Nu började det pratas om ett fotoförbud och att fotografering av olyckor kan ge fängelsestraff. Ett inlägg på Facebook fick vid den tiden stor uppmärksamhet:
»Ambulansförbundet har länge drivit frågan om fotoförbud vid olycksplats och vi välkomnar nu att det från och med 1/1-2018 införs ett nytt brott som är ett steg i rätt riktning, vi hoppas att detta ska bidra till att man låter kameran vara kvar i fickan.«
Vad betydde inlägget från Ambulansförbundet? Hade Sverige fått en lag som förbjöd fotografering på offentlig plats, om en olycka hade skett där?
Svar: nej. Även om inlägget tycktes vilja framställa det så.
Med tanke på hur vissa människor beter sig kring olyckor, där »folk tar upp plats och kommer närmare och närmare« som Ambulansförbundet rapporterade redan 2015, kan det vara förståeligt att de vill se tuffare lagar. Men bestämmelsen om olaga integritetsintrång som de syftade på i sitt inlägg är inte ett steg i riktning mot fotoförbud vid olyckor.
De förklarade lagens innebörd längre ned i sitt inlägg:
»Om man sprider uppgifter om någons hälsotillstånd eller sprider bilder på någon i en mycket utsatt situation, till exempel från en olycksplats kan man bli åtalad och dömd. Straffet för den som bryter mot lagen om olaga integritetsintrång kan vara allt från böter och upp till fyra års fängelse i de grövsta fallen.«
Där tog inlägget slut och följdes av kommentarer i stil med »det var på tiden« och »då minskar kanske hyenorna vid olyckplatser«.
Men även om Ambulansförbundet förklarade lagens betydelse korrekt utelämnade de en viktig detalj. I bestämmelsen som du hittar i brottsbalkens fjärde kapitel står nämligen också att man döms »om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör«.
Det krävs alltså att du med spridningen av bilden medvetet har velat skada personen på bilden. Att enbart sprida den är inte straffbart.
Medvetet ha velat kränka
Olaga integritetsintrång handlar inte om något fotoförbud vid olycksplatser utan enbart om hur integritetskänsliga bilder eller uppgifter sprids, till exempel på sociala medier, och hur dessa därmed kan kränka någons privatliv.
Du får fortfarande ta bilder vid en olycka och du får även sprida bilderna. Men om det kan hävdas att du haft för avsikt att skada någon med din publicering, då kan du ha begått ett brott.
Samtidigt går det att tolka lagen som att en publicering blir detsamma som att man haft för avsikt att skada, det vill säga att man borde ha förstått att spridningsmomentet är lika med att medvetet ha velat kränka någons privatliv. En bild som tydligt visar någons ansikte i samband med en olycka skulle kunna vara ett sådant scenario, om du väljer att sprida den. Eller ännu tydligare är kanske det som ofta nämns i samband med den här lagen: hämndporr – en bild eller film av sexuell karaktär som någon sprider för att misskreditera en annan person. Bara det att man väljer att sprida materialet kan räcka för att anses ha velat kränka.
Förutom de två områden som Ambulansförbundet nämnde i sitt inlägg – bilder på någons hälsotillstånd och om man befinner sig i en mycket utsatt situation – omfattar olaga integritetsintrång även spridning av bilder på någons sexualliv och bilder på någons helt eller delvis nakna kropp. Dessutom täcker lagen spridning av bilder på någon som har utsatts för ett brott som samtidigt »innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid« som det står i bestämmelsen.
Fotografer polisanmäldes
Nu kanske du invänder och säger att de må vara hur tillåtet som helst att fotografera vid en olycksplats, ändå händer det att polis anmäler den som tar bilder. Det stämmer. Till exempel när en lastbil 2019 körde in i ett brofundament på E4:an söder om Stockholm, var det flera som filmade olyckan där lastbilschauffören avled av sina skador.
Sex av dem som filmade blev anmälda av polisen. Tre för att ha använt sina mobiltelefoner medan de körde bil, vilket är olagligt sedan 1 februari 2018, och tre för brottet olaga integritetsintrång.
– När vi frågade flera av personerna som filmande vad de skulle göra med materialet svarade de ganska oblygt att de skulle lägga upp det på sociala medier, sa då Ola Österling, presstalesperson på Stockholmspolisen till Dagens Nyheter.
2019 var olaga integritetsintrång fortfarande en relativt ny lag, som polisen antagligen ville pröva och få vägledande rättspraxis kring. Men jurister kritiserade polisens agerande, där de hade beslagtagit mobiler och anmält filmarna för olaga integritetsintrång – innan bildmaterialet faktiskt hade spridits. Det är inte enligt den här lagen möjligt att bli anmäld för förberedelse till olaga integritetsintrång. Eller möjligt är det uppenbarligen eftersom polisen har gjort just det, men sådana förundersökningar kommer med stor sannolikhet att läggas ned.
– Det är en viktig bestämmelse och den finns ju för att skydda integriteten hos dem som varit med om en olycka, till exempel. Men innan spridningen har fullbordats så är det inget brott enligt den här bestämmelsen, klargjorde juristen Ängla Eklund i samband med E4-olyckan, för SVT.
Få som åtalas
Det är helt klart ganska många bitar som måste falla på plats, innan en fotograf vid en olycksplats kan bli åtalad för att ha spridit bilder därifrån. Inte minst biten om att spridningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada.
Statistiken talar också sitt tydliga språk – att det är få som åtalas. TV4 gjorde nyligen en sammanställning som visade att fram till och med 2020 hade 4 525 fall om misstänkt olaga integritetsintrång anmälts. Av dessa hade 119 lett till åtal. Och av de drygt hundra som åtalades var det enligt TV4:s siffror enbart ett fåtal som rörde det man brukar benämna blåljuspersonal och som kan kopplas till olyckor.
Ambulansförbundet anser i dag att den snart fyraåriga lagen inte är tillräcklig.
– Jag tror intentionen från lagstiftaren var god. Det vi kan se som bekymmersamt är att det inte fått den önskvärda slagkraft och effekt jag är ganska säker på att man önskat sig. Det har vuxit fram någon form av märklig acceptans för att ha telefonerna i högsta hugg, sa Henrik Johansson, förbundsordförande vid Ambulansförbundet, till TV4 i början av september.
Men justitieminister Morgan Johansson (S) menar att lagen borde vara användbar:
– Från lagstiftarens utgångspunkt var det bland annat just för att komma åt den här typen av beteende som vi tog fram den här lagstiftningen. Då måste jag förutsätta att de brottsbekämpande myndigheterna använder sig av lagen, sa han till TV4.
»Visa hänsyn vid olyckor«
Till sist: Gäller bestämmelsen om olaga integritetsintrång för alla? Nej, eftersom lagen finns i brottsbalken och inte i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen omfattas inte journalister som fotograferar olyckor och publicerar dessa bilder. Men då krävs det att mediet där bilderna sprids har ett utgivningsbevis med ansvarig utgivare, och därmed är grundlagsskyddat.
Inom journalistiken finns istället yrkesetiska regler som seriösa aktörer förhåller sig till. I dessa står det bland annat: »Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag, anskaffning av bilder och annat material, särskilt i samband med olyckor och brott.«
En sådan regel borde väl fler kunna skriva under på, inte bara journalister? Då kanske ambulanspersonal i första hand kan ägna sig åt att rädda liv istället för att behöva mota bort personer med »telefonerna i högsta hugg«.
Ja, det är tillåtet att fotografera vid en olycksplats men att samtidigt visa hänsyn hör till vanligt folkvett.
Eller hur?
Läs även
-
”Får jag fotografera människor på en badstrand?”
-
Polisen kritiserar de som fotade livlösa femåringen
-
Sex personer anmälda efter att ha filmat dödsolycka
-
Bilister som fotograferade tågolyckan bötfälls
-
Ambulanspersonal: Stoppa fotografering av olyckor
-
Johan Wessel: Ingen hjälper – alla fotar
-
GDPR: Så påverkas fotografer av den nya lagen
-
Fyra områden med fotoförbud – annars fritt fram
-
Kränkande fotografering – så undviker du att bli en kriminell fotograf
-
Upphovsrätt för bilder – 30 vanliga frågor och svar