”Får jag upphovsrätt till bilden om mitt ansikte syns i den?”

Det har gått 14 år sedan Isabella Löwengrip, då mer känd som »Blondinbella«, tyckte att upphovsrätten var en »sjuk lag«. Vid den tiden var bloggar något av det hetaste som fanns, såsom Blondinbellas, men för dessa »publicister« var det inte helt enkelt att navigera i lagtexten – om de ens brydde sig om den. Bilder plockades från höger och vänster för att läggas ut på bloggarna.

»Jag tänker aldrig mer bli fotad om jag inte vet att jag får använda bilderna själv.«

Så resonerade Blondinbella efter att ha publicerat en bild som hon inte hade upphovsrätten till – men som föreställde henne. Bilden kom från tidningen Dagens Media, och fotografen fakturerade henne för den otillåtna bildpubliceringen på bloggen.

Det var då Blondinbella blev sur och skrev att »upphovsrätten är sjuk«, och fick stöd av sina följare. Dagens Media svarade med att kalla hennes fanclub för »ett gäng gläfsande chihuahuor«. Tonläget var högt, då i augusti 2008.

»Vi behöver nya lagar«

Att alla inte hade koll på upphovsrätten i den digitala världen under 00-talet, förvånar kanske inte. Men i dag? Nu vet väl alla vad som gäller? Nej då!

Vi spolar fram till nutid och en nyhet Kamera Bild skrev i juni 2022 med rubriken »Paparazzi-fotograf stämmer Dua Lipa för upphovsrättsbrott«. Den brittiska sångerskan stäms för att ha publicerat bilder på sig själv på Instagram, utan tillåtelse från fotografen.

Upphovsrätten är fortfarande suddig för en del. Förr handlade det om bloggare – nu instagrammare.

Och i dessa tider när bilder sprids mer än någonsin, tycks synsättet på »mitt och ditt« ha förändrats ytterligare. Blondinbellas ­otillåtna bildpublicering 2008 framstår i dag som helt normal jämfört med hur flera av dagens kändisar agerar. Vissa verkar anse att »en bild på mig är fri att använda«, eller till och med att äga fullt ut.

I våras gjorde rapparen Snoop Dogg följande utspel till stöd för rapparen Nas som blivit stämd efter att på Instagram ha publicerat en bild på sig själv utan tillåtelse: »När man tar en bild på en person så är den bilden inte din. Hur ska du kunna stämma Nas för en bild som han är med i? Vi behöver nya lagar som hjälper oss artister, för det är andra som säljer bilder på mitt ansikte och jag får ingenting, för de tog bilden.«

Även om det är lätt att dra på smilbanden åt detta »tycka synd om oss artister«-uttalande, har förstås Snoop Dogg gjort en korrekt iakttagelse att fotografer kan tjäna pengar på deras ansikten – vilket de har sin fulla rätt att göra (så länge det inte handlar om publiceringar i kommersiella sammanhang).

Så är det för paparazzi-fotografen Robert Barbera från New York, som har skickat in en stämningsansökan mot sångerskan Dua Lipa. Bilder av kändisar är Barberas levebröd och vice versa menar han att kändisarnas bildstölder gynnar deras varumärken ekonomiskt. Därför kräver han skadestånd från Dua Lipa för hennes otillåtna bildpublicering, vilket han även gjort med artister som Ariana Grande och Justin Bieber.

Den som trycker på knappen

Robert Barbera och fotograferna bakom bilderna av Blondinbella och Nas har alla haft lagen på sin sida. Det kan tyckas som en självklarhet, i alla fall för er som läser Kamera Bild, att det är den som trycker på knappen som äger upphovsrätten – inte den som syns på bilden. Men alla har uppenbarligen inte förstått detta, eller är inte intresserade av att rätta sig efter lagen. Därför är det på sin plats att förtydliga vem som äger rätten till en bild. Och då gör vi det utifrån vad svensk lagstiftning säger:

Vem är upphovsman till en bild?

Det är, som redan nämnts, personen som trycker på knappen. Det är grundprincipen.

Men om jag är med på bilden,får jag använda den då?

Nej, det betyder inte att du äger rätten till bilden. Det är fotografen som gör det, den som har tryckt på knappen. Att du syns på bilden ger dig inte någon del av upphovsrätten och därmed inte rätten till att publicera bilden eller att sprida den. För att få använda den måste du först komma överens med fotografen om att få göra det.

Jag tänker aldrig mer bli fotad om jag inte vet att jag får använda bilderna själv – kan jag ställa det som krav för att låta någon ta bilder på mig?

Om du befinner dig på allmän plats är det fritt fram för folk att fotografera dig, och de behöver inte fråga om lov först eller gå med på några krav från din sida.

Fotografiska verk bilder

Det var tre snabba svar på vad som gäller. Men låt oss krångla till det en gnutta, eftersom knapptryckandet inte alltid behöver vara avgörande för vem som ska anses vara upphovsman. I upphovsrättslagen står det att »den som har skapat ett fotografiskt verk har upphovsrätt till verket« – och det kan vara någon annan än den som har tryckt på knappen.

Om vi tänker oss en mer avancerad fotografering där flera personer är involverade, kanske personen som trycker på knappen inte kan sätta sitt namn på verket. Ifall dess arbetsuppgift har begränsats till att enbart ansvara för knappen medan allt annat har skapats av någon annan, såsom att bestämma bildutsnitt, ljussättning och exponerings­inställningar – då skulle snarare den sistnämnda personen ses som upphovsman till bilden.

Men trots det, har den som utlöste själva exponeringen ändå vissa rättigheter eftersom upphovsrättslagen för fotografier delas in i två kategorier: fotografiska verk och fotografiska bilder. Knapptryckaren, eller fotografen om man så vill, har alltid rätt till de bilder som tas enligt den senare kategorin »fotografiska bilder«, men har därmed inte per automatik skapat något verk – som exemplet ovan beskriver. Juridiskt innebär det att upphovsmannen till verket måste få ett okej från fotografen för att få använda bilden, och motsvarande kan inte heller fotografen nyttja bilden utan tillstånd från upphovsmannen. Med andra ord är det möjligt att rätten till ett fotografi kan tillfalla två olika personer, även om det är ovanligt.

Tycker du att det blev krångligt? Här kommer ytterligare tre snabba frågor och svar:

Vad är skillnaden mellan ett fotografisktverk och en fotografisk bild?

Den förstnämnda jämställer ett fotografi med ett musikaliskt eller skönlitterärt verk, medan den andra handlar om bilder som slarvigt uttryckt kan ha tagits av vem som helst, såsom semesterbilder.

Vad krävs för att en bild ska hauppnått verkshöjd?

En bild uppnår verkshöjd när fotografiet är ett resultat av en upphovsmans personliga och intellektuella skapande. Alltså att bilden är unik och har en särprägel. Om två personer oberoende av varandra fotograferar exakt samma bild har den troligen inte uppnått verkshöjd. Men om det finns en tanke och kreativitet bakom bilden, har den antagligen uppnått verkshöjd.

Spelar det någon roll för upphovsrättsskyddet om en bild är ett verk eller inte?

Egentligen inte. Att diskutera huruvida en bild har verkshöjd eller inte kan bli ganska ointressant, eftersom alla fotografiska bilder är skyddade. Enda skillnaden är att en bild med verkshöjd skyddas enligt upphovsrätten i 70 år efter att fotografen har gått bort, medan de utan verkshöjd – alltså alla andra fotografiska bilder – skyddas i 50 år från det att bilden togs. Så med andra ord är alla bilder som är fotograferade i modern tid skyddade.

En förbipasserande tar bilden

Tillbaka till knapptryckaren. Det behöver förstås inte alltid vara så avancerat, som under en påkostad reklamfotografering. Du kanske har arrangerat en gruppbild av familjen under en semesterresa, och vill själv vara med på bilden. I avsaknad av selfiepinne frågar du en förbipasserande om hen kan tänka sig att ta en bild och räcker över kameran. Vem är det då som blir upphovsman till bilden som tas?

Den förbipasserande borde vara det givna svaret, eftersom det är den personen som är fotografen. Men faktum är att det här scenariot har prövats i domstol, där en familj hade ställt upp sig för fotografering på Stockholms central och bett en förbipasserande att knäppa bilden. Domstolen kom fram till att den som tryckte på knappen fick upphovsrätten till bilden, men att rätten överläts till kameraägaren i det ögonblick som den förbipasserande gav tillbaka kameran. Antagligen bedömde domstolen i det här fallet att själva överlämnandet av kameran var att jämställa med att fotografen gav sitt godkännande till familjen att få nyttja bilden.

Krävs samtycke i vissa fall

Men återigen, även om det går att hitta krångliga situationer, är grundprincipen att du som fotograf äger upphovsrätten till bilden. Då får du också publicera den i till exempel sociala medier, även om det finns människor på bilden. Men det krävs samtycke från dem:

– när bilden ska användas i reklamsammanhang.

– när en privatperson har beställt en porträttbild på sig själv, av dig som fotograf. Då krävs det att både beställaren och den avbildade, om det är olika personer, har gett sina samtycken till att du använder bilden i någon form av publicering.

– när bilden kan anses vara en personuppgift enligt GDPR.

Dela bilder på sociala medier

Till sist, några frågor om bildpubliceringar i sociala medier:

Är bilder på Facebook och Instagram fria att använda i andra sammanhang?

Nej, bilder som finns inom dessa forum är inte fria för dig att använda om du inte har något avtal med respektive upphovsman.

Får jag dela någon annans bild på Facebook eller Instagram?

Ja, inom själva forumet kan du dela en bild utan att det kan anses vara ett intrång i upphovsrätten. Den som laddar upp en bild på sociala medier får räkna med att folk delar bilden och sprider den vidare inom själva forumet – det ingår i konceptet som medlem på till exempel Facebook. Men det innebär inte att du får kopiera fotografens bild och sprida den utanför forumet.

Om en person har använt en av mina bilder utan lov på Facebook eller Instagram, vad gör jag?

Börja med att höra av dig till personen och förklara att bilden är din och be personen att ta bort den. Fungerar inte det kan du skicka en faktura med ett belopp som motsvarar vad det hade kostat personen att köpa rättig­heterna för att få publicera din bild. Sista utvägen är att gå till domstol, men det kan innebära stora kostnader för dig och därför rekommenderas att du undviker det så långt det är möjligt.