Lag & Upphovsrätt
Kränkande fotografering – så undviker du att bli en kriminell fotograf
Sedan 1 juli 2013 är det straffbart att smygfotografera någon i ett badrum. Men du får fortfarande fotografera människor på allmän plats utan att fråga om lov. Kamera & Bild reder ut begreppen kring den nya paragrafen »kränkande fotografering«.
Turerna kring det som i dag kallas kränkande fotografering har pågått länge. Redan 1974 genomfördes en statlig utredning som resulterade i ett förslag att kriminalisera smygfotografering som kränker privatpersoners integritet. Men någon ny lag blev det inte då.
2004 var frågan uppe på bordet igen och förslaget gick ut på en remissrunda till berörda organisationer och myndigheter. Många av dem hade åsikter om bestämmelsens utformning. Vissa reagerade på att lagförslaget sträckte sig så långt som att i princip kriminalisera all typ av fotografering som skedde utan samtycke i privata miljöer. Andra tyckte att förslaget hämmade det journalistiska arbetet och att det stod i konflikt med de grundlagsskyddade informations- och yttrandefriheterna. Samtidigt fanns det de som tyckte att förslaget var för snävt utformat.
Frågan har stötts och blötts, inte minst sedan 2011 då justitiedepartementet plockade upp förslaget igen. Det har även funnits påtryckningar från Europadomstolen om att Sverige borde stärka skyddet för den personliga integriteten. 1 mars 2012 gjordes så ett nytt försök till lagstiftning, men förslaget underkändes av lagrådet som menade att om ett fotoförbud överhuvudtaget ska införas så måste lagen tydligare avgränsas till en fredad personlig sfär, där olovlig fotografering kan vara kränkande.
Det är till slut ett sådant lagförslag som riksdagen fattade beslut om den 29 maj 2013 och som började gälla den 1 juli. Men exakt vad är det då som har blivit förbjudet? Vid vilka situationer måste jag som fotograf tänka mig för innan jag tar bilder? Vi ska här redogöra för vad som gäller.
Ett brott mot hemfriden
Den nya lagen hittar jag i brottsbalkens fjärde kapitel som tar upp brott mot frihet och frid. Kränkande fotografering finns under paragrafen 6 a § och kompletterar den redan existerande paragrafen 6 § som redogör för hemfridsbrott. Och det är i detta perspektiv som den nya lagen om kränkande fotografering ska tolkas – att det är ett intrång i den fredade sfär som varje person har rätt till i förhållande till andra.
Ordagrant lyder lagtexten så här:
»Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.
Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet.«
Sedan tidigare finns det flera uppmärksammade exempel där personer har blivit utsatta för smygfotografering när de till exempel har stått i duschen eller haft sexuellt umgänge i sovrummet. Problemet med lagstiftningen före den 1 juli 2013 har varit att man inte har kunnat fälla den som genom smygfotografering har ofredat någon. Det har helt enkelt varit tillåtet att i hemlighet fotografera, även i de mest privata situationerna. Men med den nya lagen vill riksdagen ändra på det, så att det numera är straffbart att till exempel ta bilder i smyg när någon står naken i duschen.
Gäller inte trädgården
Om vi särskådar lagtexten så betyder den att jag som fotograf begår en kriminell handling när jag fotograferar någon som befinner sig inomhus i sin eller någon annans bostad, utan att den personen är medveten om att jag tar bilder. Till en bostad avses en lokal eller plats där en person bor stadigvarande för en längre tid. Men även tillfälliga bostäder räknas hit, som ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Även ett rum på ett äldreboende är en bostad.
Lagen begränsas inte till att jag som fotograf själv ska befinna mig inne i bostaden eller ha monterat upp en kamera där, utan gäller likaväl när jag står utanför och fotograferar in genom till exempel ett fönster. Lagen tillämpas också på hela bostaden, oavsett var i den som personen befinner sig. Och om han eller hon medvetet exponerar sig i ett bostadsfönster så innebär inte det att jag får fotografera – det är kränkande fotografering även då (om den sker i hemlighet).
Sedan tidigare är det ett hemfridsbrott att olovligen tränga sig in i någons trädgård eller på en gårdsplan. Men den nya lagen för kränkande fotografering gäller inte för dessa ytor. Jag begår förstås fortfarande ett brott om jag olovligen tränger mig in på någons tomt. Men om jag står utanför är det alltså tillåtet att fotografera en person som befinner sig i sin trädgård. För där får »man i allmänhet räkna med att andra iakttar en och också tåla att man blir fotograferad« som regeringen skriver i propositionen som ligger till grund för den nya lagen. Med andra ord är det bara kriminellt att i hemlighet fotografera personer som befinner sig inomhus i en bostad.
Lagen betonar även att det är förbjudet att smygfotografera på en toalett eller i ett omklädningsrum. Hit räknas även en provhytt, ett duschrum eller en bastu. Och på samma sätt som med bostaden spelar det ingen roll om jag kan se in på grund av att personen kanske inte har stängt dörren om sig eller dragit för draperiet ordentligt – det är kränkande att i hemlighet fotografera även då.
Olagligt fota någon som sover
Vad innebär då att i hemlighet ta en bild? Jo, på samma sätt som med olovlig avlyssning, som också finns med i brottsbalkens fjärde kapitel, ska utrustningen (i det här fallet kameran) hållas helt dold för den fotograferade eller att personen är totalt omedveten om att den för tillfället är i gång. Och på samma sätt som det är förbjudet att helt öppet rikta en avlyssningsapparat mot ett fönster om personen innanför inte är medveten om det, så är det även förbjudet att helt öppet fotografera någon som befinner sig inomhus i en bostad och som är helt omedveten om att han eller hon blir fotograferad. Hemlig fotografering innebär alltså att kameran är gömd på något sätt, eller att personen som blir fotograferad inte är medveten om att det tas bilder.
Därför är det med den nya lagen även kriminellt att fotografera någon som sover i en bostad, en båthytt eller i ett tält – för då är ju personen inte medveten om att en fotografering sker.
Men betyder det att jag begår ett brott om jag fotograferar en annan familjemedlem som sover? Ja, egentligen är det så. Men samtidigt krävs det att den sovande personen driver detta till åtal. Så om vi har sund relation sinsemellan borde harmlösa fotograferingar av de här slaget inte vara några problem.
Kränker inte av misstag
Kränkande fotografering gäller som sagt bara då fotograferingen sker i hemlighet. Har jag fått personens samtycke att fotografera när han eller hon står i duschen så är det inte straffbart att ta bilder. Kränkande fotografering är också ett uppsåtligt brott som jag inte kan begå »av misstag«. För även om den fotograferade inte uppfattar en helt öppen fotografering trots att han eller hon har möjlighet till det – och jag som fotograf har haft all anledning att tro att personen borde ha uppfattat fotograferingen – så kan det inte anses att den sker i hemlighet. Till exempel om jag tar med mig kameran till en fest i någons bostad och fotograferar helt öppet så innebär inte det att jag bedriver kränkande fotografering, eftersom jag inte döljer min kamera. Men skulle jag däremot på festen hitta någon som sover och knäpper en bild av den personen – ja, då har jag troligen gjort något olagligt.
Journalister får bryta mot lagen
Den nya lagen har två reservationer. Dels gäller den inte för myndigheter som i sin verksamhet behöver ta bilder av någon i dess bostad. Och dels gäller lagen inte om fotograferingen har varit försvarlig. Det kan handla om journalistisk verksamhet där man genom fotograferingen har velat visa på ett missförhållande i samhället, till exempel vanskötsel vid drift av ett äldreboende. Men för att avgöra om fotograferingen har varit försvarlig kommer en helhetsbedömning att göras i varje enskilt fall. Och det är fotografen själv som får stå till svars för gärningen, inte den ansvarige utgivaren på tidningen eller tv-stationen. Detta är en stor förändring mot tidigare lagstiftning och kan innebära att flera pressfotografer drar sig för att ta vissa bilder. För innan jag knäpper en bild i hemlighet på någon i dess bostad måste jag avgöra om situationen har ett stort samhälleligt intresse och nyhetsvärde, annars kan det vara fråga om kränkande fotografering.
Fritt fram på allmän plats
Till sist – missförstånden. Redan tycks det råda en uppfattning hos en del människor att vi nu har en lag som säger att jag som fotograf alltid måste fråga om lov innan jag fotograferar, även om jag befinner mig på allmän plats. Men så är det inte. Precis som tidigare får jag på gator och torg, på badstränder och i skogen fotografera hur mycket jag vill utan att fråga om lov, så länge jag inte befinner mig på privat område eller vid vissa skyddsobjekt. Till det privata räknas förutom någons hem till exempel en fabrik, ett köpcenter eller en skola. Den som har nyttjanderätten till en fastighet har också rätten att ställa krav på mig för att jag ska få vistas där, och det kan bland annat innebära ett fotoförbud.