vetenskap

Kolla in James Webb-teleskopets detaljerade bild på Helixnebulosan

Helixnebulosan

Nu har det högupplösta James Webb Space Telescope riktat sina linser mot Helixnebulosan – 650 ljusår bort – för att undersöka processen för en stjärnas död.

Publicerad

JWST – James Webb Space Telescope – visar gång på gång upp vad det går för i form av otroligt detaljerade bilder som gör att astronomer kan undersöka kosmiska händelser från 650 ljusår bort. 

Jämfört med klassiska bilder från Hubble-teleskopet är skillnaden stor, där bilderna från det teleskopet visar ett mjukt, nästan dimlikt objekt – men där JWST klarar av att skapa tydliga kontraster och hög detaljrikedom. Anledningen är att JWST fångar ljuset i ett annat våglängdsområde.

Bilder från Visible and Infrared Telescope for Astronomy (vänster) som visar hela nebulosan, och en bild från James Webb Space Telescope.
En närbild av en liten del av Helixnebulosan, med tusentals kometliknande pelare av gas och stoft i orange färg som strömmar uppåt från bildens nedre del.

Denna bild, tagen med James Webbs NIRCam som fångar in nära infrarött ljus, kan därför avslöja hur gasen är uppbyggd i tunna pelare och knutar runt Helixnebulosans inre ring. Kameran ser alltså igenom stoft som annars skulle minska detaljrikedeomen i bilden. 

På artikelns översta bild kan man se hur pelarna blir tätare, fler och mörkare i den nedre delen av bilden. I bildens övre del är strukturerna tunnare och den svarta rymdbakgrunden blir tydligare. Flera ljusstarka blå stjärnor och ett par större stjärnor syns även på bildens högra sida.

Pelarformerna uppstår när snabba, heta stjärnvindar krockar med kallare gas som stjärnan släppte ut tidigare i sitt liv. Färgerna i bilden representerar temperatur snarare än verkliga färger, där blå toner markerar het gas som påverkas av stark UV-strålning, medan gulare och rödare områden visar kallare gas och stoft. 

Helixnebulosan, NGC 7293, fångad av Hubble Space Telescope, exponerad i 4,5 timmar och 10 minuter, under 2004.

På så sätt fungerar bilden både som vetenskapligt verktyg och som en karta över temperatur, och därför i slutändan visar hur stjärnans död omvandlas till nytt råmaterial för nya strukturer.

Är du intresserad av rymdfoto? Kolla in vår sida om rymd, vetenskap och astrofoto.