Kmaera & Bild testar
Vi testar Fujifilm X-E5 – så är det att fotografera med kameran

Design som en X100 med möjlighet att byta objektiv – men med fokus på enkelhet och en skvätt retrokänsla. Här är ett första test av nya Fujifilm X-E5.
Nya Fujifilm X-E5 spinner vidare på Fujifilms X-E-serie med enkelhet och fotograferingsglädje i bakhuvudet. Teknikmässigt ligger den bra till, och designmässigt liknar den Fujifilms mer avancerade kompaktkamera X100 V/VI – men utan vissa av de avancerade funktionerna som exempelvis möjligheten att växla mellan optisk och digital sökare – X-E5 har bara en digital sådan.
Trots att designen har många direkta likheter så skiljer sig X-E5 åt en del. Storleken är ungefär densamma, uppläggen med reglagen likaså, men med ett chassi som är mer kantigt än exempelvis X100 VI som har mycket mer mjukare linjer och kanter.

Men en stor skillnad som kanske ändå är lätt att missa när man ser X-E5 med nysläppta objektivet Fujinon 23mm F2.8R WR, är att det alltså går att byta objektiv på kameran, eftersom det är en systemkamera, till skillnad från X100 VI som alltså är en kompaktkamera med det snarlika men fasta objektivet Fujinon 23mm F2 II.



Även reglagen känns vid jämförelse med X100 VI något enklare och dessutom mindre, men en snabb titt på den direkta föregången, Fujifilm X-E4, visar ändå att formspråket är en vidareutveckling av denna, lutandes mot den hos X100-serien.
Att använda kameran är riktigt trevligt. Jag själv gillar X100-kamerorna och att använda X-E5 ger en ungefär likadan känsla om man sorterar bort de mer tekniknördiga funktioner som Fujifilm X100 VI har, men adderar samtidigt ett nytt perspektiv med de funktioner som är speciella för just X-E5, vilket vi skriver mer om i vår nyhetsartikel.

Att rotera det extra reglaget för att växla mellan olika filmsimuleringar är nytillkommet, och ger möjligheten att snabbt kunna byta stil på bilderna man tar, från exempelvis en svartvit bildsimulering till ett egensparat recept där jag har justerat högdagrar, kontrast och färger för att få min egna stil på bilderna.
Det första jag irriterar mig över är sensorn för ögat som hela tiden släcker skärmen när jag växlar med tummen (höger eller vänster tumme, båda går helt okej att använda). Anledningen är att jag vill få direkt feedback över hur bilden jag tänker ta i den nyvalda filmsimuleringen kommer att bli, något som inte går då skärmen är släckt.

Tittar jag däremot i den digitala sökaren så visas ett grafiskt hjul över reglaget på vänster sida, med en filmrulle med namnet på vald simulering – alltså vald "film". Då ser man så klart även resultatet av hur vald simulering påverkar bilden.
Men efter ett tag sitter simuleringarna, och skärmen på ovansidan gör sitt jobb. Det är nämligen detta lilla fönster till vald simulering som roterar in i bild och visar vad man valt, och då går det ändå före att få visuell feedback för bildresultatet – jag snarare vet att en viss filmsimulering är det jag vill ha.

Här skulle Fujifilm kunna utveckla konceptet vidare. Det jag ser är grejen med "fönstret" är just att få kontroll över vald film, men helt tydligt är det inte. Bokstäverna är det man får förlita sig till, men jag tänker att om man ändå har en vy uppåt för denna visuella feedback, så är det bra om den är tydlig – färgkoda beskrivningarna för att snabbare hitta rätt, eller varför inte ha en digital skärm precis som den hos Fujifilm X half (X-HF1) där man verkligen får känsla av vald film?
Okej, kanske är jag lite petig, och kanske är det för att jag gillar just funktionen med val av simulering, och vill ha mer av den. Kanske skulle det också bidra mer till den analoga känslan, eller en sorts placeboeffekt av nostalgi. Jag gillar konceptet.

Det som däremot fyller på denna känsla än mer, är möjligheten att ta en retrotripp till de tidiga digitala infosystemen som fanns i sökaren på 80-talets analoga kameror. Fujifilm har nämligen fått för sig att vi kan välja att se all info i sökaren som Fujifilm brukar visa det, med grafiska ikoner och siffror.

Men för den som vill ha mer retro går det att växla till ett sorts "retrostyle"-läge där vi får de orangeskrikande segmentsiffrorna (alltså de klassiska sju digitala stecken som man kan bygga upp siffran 8 med), tillsammans med en ljusmätare på högersidan. Laggen för när siffrorna ändras när du ändrar något (bländare exempelvis) är tack och lov exkluderad), och faktum är att det känns rätt tydligt när man ser värdena presenterade på detta vis, även om det skär något i ögat, rent uppmärksamhetsmässigt.
Ljusmätaren med den lilla vridbara pinnen är i autoläget mer en indikator för var du befinner dig på exponeringskompensationsratten – alltså om du över- eller underexponerar bilden med dina aktuella inställningar. Om du ställer in kameran manuellt så att den underexponerar så kommer den att peka nedåt, så i praktiken så går den att följa för att få till en korrekt exponering. Lite kul är det ju.

Fujifilm X-E5 har även fått pekfingersreglaget som vi annars hittar på X100-kamerorna, och som alltså inte fanns på föregångaren X-E4. Nu har reglaget ärvt en del tänk från mellanformatskameran Fujifilm GFX 100RF, där ett extra reglage hanterar beskärning – något som gör att den som fotograferar med X-E5 snabbt kan beskära bilderna (alltså som ger sken av en sorts inzoomning) genom att trycka den åt sidan, eller ändra bildförhållande som 1:1, 16:9 och så vidare, om man trycker den åt andra hållet.



Reglaget går också att hålla in åt något håll, och den funktionen går att programmera för att det den ska göra passar din fotografering – ändra någon inställning, aktivera något, eller göra något val.
Kamera & Bild testar kameran tillsammans med nysläppta objektivet Fujinon 23mm F2.8R WR som du kan läsa mer om här. Det pancakeobjektivet är runt 2,3 centimeter, vilket gör att det passar bra till en kamera som denna. Hanteringen är enkel och smidig, men storleken och vikten är det som gör hela grejen.
Kameran är i övrigt rätt snabb och enkel att hantera, och vi kommer att titta närmare på delarna som finns innanför skalet. Om du vill veta mer redan nu kan du läsa mer i vår nyhetsartikel om kameran här.